|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kamelen, även kallad baktrisk kamel (Camelus bactrianus ) är en art i familjen kameldjur. Kamelen har två fettlagrande pucklar på ryggen. Den största delen av populationen är domesticerade och används i större delar av Asien för att bära gods. Den vilda populationen är däremot extrem hotade och några zoologer klassar den som egen art, Camelus ferus.
redigera KänneteckenKamelen skiljs lättast från sin närmaste släkting dromedaren genom att kamelen har två pucklar, och dromedaren blott en. Arten är över 2 meter hög (om man räknar med puckeln) och kan väga upp över 700 kg. Vanligen väger de mellan 450 och 500 kilogram. Djuret kan bli upp till 3 meter lång och mankhöjden ligger mellan 180 och 230 centimeter. Svansen är med en längd av 35 till 55 centimeter jämförelsevis kort. De är växtätare med mycket sega munnar, vilket låter dem äta taggförsedda ökenplantor. En kamel kan dricka över 100 liter vatten vid ett enda tillfälle. Kamelerna är väl anpassade för de ökenmiljöer som är deras naturliga hemvist. De har breda fötter med mjuka trampdynor, extratjock hud på knä och bringa, näsborrar som kan stängas, skyddshår vid öronöppningarna, buskiga ögonbryn med två rader av långa ögonfransar. De har tjock päls som skyddar dem mot nattkylan i öknen, och även delvis skyddar dem mot hettan under dagen. Pälsens färg varierar mellan sandgrå och mörkbrun. Vid nacke och strupen är håren längst. I övrigt är pälsen under vintern tjockare och tätare. När den varma årstiden börjar avsöndras vinterpälsen inte jämt och därför ger den en mindre vårdad intryck. Den vilda populationen skiljer sig från domesticerade djur framförallt genom ljusare (sandfärgade) päls, smalare kroppsbyggnad och spetsigare pucklar. redigera Utbredning och habitatDet antas att kamelen hade sitt ursprungliga utbredningsområde i större delar av Centralasien. Regionen sträckte sig troligtvis från Kazakstan till Mongoliet och norra Kina. Redan tretusen år före Kristus började människan domesticera djuret. Idag finns den tama formen över stora delar av Asien och beståndet av dessa uppskattas med 2,5 miljoner exemplar. De finns nu från Anatolien till Manchuriet. Norrut sträcker sig utbredningsområdet till staden Omsk vid Bajkalsjön, alltså till 55:e breddgraden. Den vilda populationen minskade på grund av jakt allvarlig. IUCN uppskattade 2003 att det bara finns 950 individer kvar som lever i tre skilda populationer: en i Taklamakanöknen, en kring sjön Lop Nor (bägge i den kinesiska provinsen Xinjiang med tillsammans 600 exemplar) och en i den mongoliska delen av Gobiöknen (cirka 350). Kamelen är särskild bra anpassade till torra habitat. Under vintern vistas den vanligen nära vattenansamlingar och under sommaren vandrar den till torra stäpper eller halvöknar. Temperaturerna i levnadsområdet varierar mellan -30°C och + 40°C. redigera Levnadssätt
redigera Kamel och människor
Människan har nästan utrotat de vilda kamelerna, men det finns många tama som hjälper människorna att frakta saker i otillgängliga och kala områden. Kamelen var förr ett mycket viktigt djur för den internationella handeln, och via den så kallade sidenvägen mellan Europa och Kina gick karavaner med kameler som förde med sig siden, kryddor och andra varor till Europa. Den svenske forskningresanden Sven Hedin använde kameler när han kartlade delar av Asien. De sista 1000 kamelerna hotas nu av tjuvjakt och illegal guldgruvehantering i det 107 768 kvadratkilometer stora Lop Nur-reservatet som ligger kring den uttorkade sjön Lop Nur i Centralasien. redigera SystematikKamel och dromedar bildar tillsammans släktet Camelus som med de sydamerikanska släktena Lama (lama, alpacka, guanaco) och Vicugna bildar familjen kameldjur. Kamel och dromedar kan få fertila avkomna som kallas kamelhybrider och därför räknas de ibland som en art. Men på grund av morfologiska skillnader listas de av de flesta zoologer som olika arter. Carl von Linné beskrev dessa djur 1758 för första gången på vetenskaplig sätt och gav arten namnet Camelus bactrianus. Hans framställning syftade på domesticerade djur. Nikolaj Przjevalskij beskrev den vilda populationen 1883 som självständig art med namnet Camelus ferus. Idag betraktas de vilda kamelerna tillsammans med den tama populationen som en art. I vissa skrifter förekommer fortfarande C. ferus som artnamn men enligt ICZN:s regler är den äldre beteckningen C. bactrianus den gällande. Genetiska undersökningar utförd av professor Han Jianlin (Gansu Agricultural University, Kina) och professor Olivier Hanotte (International Livestock Research Institut i Nairobi, Kenya) visade att generna av den vilda populationen skiljer sig med 3 % från generna av den domesticerade populationen. Jämföra: Skillnaden mellan människans gener och schimpansens gener är 5 %. redigera Referenser
redigera Noter
redigera Se även
redigera Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog. |