Malawi.html

 
ca de en es fr it nl no pl pt ru ro fi sv tr vo


 

Artikeln handlar om landet Malawi. För staden i Egypten, se Mallawi.
Republic of Malawi
Malawis flagga
Malawis statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: Unity and Freedom
(engelska för "enighet och frihet")


Miombo-skog

Nationalsång: 'Mlungu salitsani Malawi'
Malawis läge
Huvudstad Lilongwe
13° 30′ S, 34° 00′ E
Största stad Blantyre
Officiella språk chichewa, engelska
Statsskick
President
Regeringschef
republik
Bingu wa Mutharika
Bingu wa Mutharika
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Storbritannien

6 juli 1964
Yta
 • Totalt
 • Vatten

118 480 km² (98:e)
20,6%
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

13 013 926 (65:e)
129,2 inv/km² (62:e)
BNP (PPP)
 • Totalt 2005
 • Per capita

$7 364 miljoner (146:e)
$596 (2006)
Valuta malawisk kwacha (MWK)
Tidszon UTC+2
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Sapitwa
3 002 m ö.h.
Malawisjön
km²

km
Nationaldag 6 juli
Landskod MW, MWI
Landsnummer +265

Malawi är en stat i södra Afrika som gränsar till Moçambique i öster, Tanzania i öster och norr samt Zambia i väster. På gränsen mellan Malawi och Tanzania ligger den 580 kilometer långa Malawisjön, världens nionde största insjö.

Innehåll

redigera Historia

Mellan sent 1400-tal och tidigt 1700-tal bredde Maraviriket ut sig över nuvarande Malawi. Maraviriket hade kontakt med havet genom nuvarande Moçambique, och bedrev handel med både arabiska och portugisiska sjöfarare. Slavhandel och inbördes stridigheter försvagade riket under 1700-talet. Resterna av riket regerades av omväxlande angoni- och ayaohärskare, samt från arabiska handelskolonier.[1]

1891 blev området brittiskt protektorat, först under namnet British Central African Protectorate, därefter Nyasaland Protectorate och Nyasaland. Under åren 1953-1963 ingick dåvarande Nyasaland i Centralafrikanska federationen tillsammans med kolonierna Nordrhodesia (Zambia) och Sydrhodesia (Zimbabwe). 1964 blev området den självständiga staten Malawi. Under 30 år styrdes landet av ett enda parti under president Hastings Banda. De första fria valen hölls 1994.

redigera Geografi

Malawi
Malawi

Malawisjön, Afrikas tredje största och världens nionde största insjö upptar omkring 20 procent av landets yta. Malawi sträcker ut sig i nord-sydlig riktning längs det Östafrikanska gravsänkesystemet.

  • Lägsta punkt: skärningspunkten mellan Shire-floden och gränsen mot Moçambique, 37 meter över havet
  • Högsta punkt: Mulanjemassivet, 3.002 meter över havet.
  • Naturtillgångar: kalksten, odlingsbar mark, vattenkraft, oexploaterade tillgångar av uran, kol och bauxit

redigera Klimat och miljö

Klimatet är subtropiskt med en regnsäsong från november till maj. Resten av året är det torrt.

Några av Malawis största miljöproblem är för stor skogsavverkning, vattenförorening och igenslamning av sjöar som hotar fiskbeståndet.

redigera Ekonomi

Malawi är ett av världens minst utvecklade länder. Jordbruket är den viktigaste näringsgrenen. 90% av befolkningen är beroende av jordbruket, 40% av BNP och 88% av exporten har jordbruksanknytning (varav hälften är tobak). Landets ekonomi är i hög grad beroende av utländskt ekonomiskt stöd, bland annat från Världsbanken.

redigera Demografi

Landets största hälsoproblem är hiv och aids. 2001 var 850 000 personer smittade och 80 000 hade då hittills dött i aids.

  • Befolkningens medelålder: 16,4 år (2002)
  • Spädbarnsdödlighet: över 10% (2003)
  • Befolkningens medellivslängd: 38 år (2003)
  • Etniska grupper: chewa, nyanja, tumbuka, yao, lomwe, sena, tonga, ngoni, ngonde, asiater, européer
  • Religiös tillhörighet: protestanter 55%, katoliker 20%, muslimer 20%, inhemska religioner 3%, annan 2%. Ingen officiell religion.
  • Språk: chichewa, engelska (officiella), övriga bantuspråk
  • Analfabetism: 48% av befolkningen var analfabeter 2003

redigera Administrativ indelning

Malawis provinser och distrikt
Malawis provinser och distrikt

Malawi är indelat i 27 distrikt i tre provinser.

Nr Namn Yta (km²) Befolkning Invånare / km²
Central Region 35.592 4.066.340 114,2
1 Dedza 3.624 486.682 134,3
2 Dowa 3.041 411.387 135,3
3 Kasungu 7.878 480.659 61,0
4 Lilongwe 6.159 1.346.360 218,6
5 Mchinji 3.356 324.941 96,8
6 Nkhotakota 4.259 229.460 53,9
7 Ntcheu 3.424 370.757 108,3
8 Ntchisi 1.655 167.880 101,4
9 Salima 2.196 248.214 113,0
Northern Region 26.931 1.233.560 45,8
10 Chitipa 4.288 126.799 29,6
11 Karonga 3.355 194.572 58,0
12 Likoma 18 8.074 448,6
13 Mzimba 10.430 610.994 59,1
14 Nkhata Bay 4.071 164.761 40,5
15 Rumphi 4.769 128.360 26,9
Southern Region 31.754 4.633.968 145,9
16 Balaka 2.193 253.098 115,4
17 Blantyre 2.012 809.397 402,3
18 Chikwawa 4.755 356.682 75,0
19 Chiradzulu 767 236.050 307,8
20 Machinga 3.771 369.614 98,0
21 Mangochi 6.273 610.239 97,3
22 Mulanje 2.056 428.322 208,3
23 Mwanza 2.295 138.015 60,1
24 Nsanje 1.942 194.924 100,4
25 Thyolo 1.715 458.976 267,6
26 Phalombe 1.394 231.990 166,4
27 Zomba 2.580 546.661 211,9
Hela riket 94.276 9.933.868 105,4

[2]

  1. ^ Engelska Wikipeida och The World Guide (New Internationalist), 10:e utgåvan
  2. ^ http://www.statoids.com/umw.html

All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog.