Schweiz.html

Schweizerische Eidgenossenschaft
Confédération suisse
Confederazione Svizzera
Confederaziun Svizra
Confoederatio Helvetica

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Unus pro omnibus, omnes pro uno (latin för "En för alla, alla för en")
Nationalsång: Schweizerpsalm

Huvudstad	Bern 46° 57'N, 7° 25'E
Största stad	Zürich
Officiella språk	tyska (schweizertyska), franska, italienska, rätoromanska
Statsskick President Vicepresident	förbundsrepublik Pascal Couchepin Hans-Rudolf Merz
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Tysk-romerska riket 1 augusti 1291 24 oktober 1648
Yta • Totalt • Vatten	41 285 km² (133:e) 3,7 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	7 523 934 (94:e) 188,3 inv/km² (42:a)
BNP (PPP) • Totalt 2004 • Per capita	$309 miljarder (39:e) $47 493
Valuta	schweizisk franc (`CHF`)
Tidszon	UTC +1 (CET)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Dufourspitze 4 634 m ö.h. Genèvesjön 581 km² Rhen 375 km
Nationaldag	1 augusti
Landskod	ch
Landsnummer	`+41`

Schweiz eller officiellt Schweiziska edsförbundet (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun Svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica) är en förbundsrepublik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Schweiz har en lång tradition av politisk och militär neutralitet, men även av internationellt samarbete då det är hem för många internationella organisationer. Landet är medlem av FN sedan 2002 och FN har även ett av sina huvudkontor i Genève.

redigera Historia

Fördjupning: Schweiz historia

Landet Schweiz historia brukar räknas från den 1 augusti 1291, då kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden slöt ett förbund. Schweiz var då en del av Tysk-romerska riket, men blev 1499 de facto självständigt. Denna självständighet erkändes internationellt 1648 i samband med Westfaliska freden som avslutade trettioåriga kriget. Schweiz var neutralt i första och andra världskriget.

redigera Geografi

Schweiz ligger i Centraleuropa och är till största delen beläget i alpregionen. Landet är en av Europas mindre stater med en yta på 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans) och saknar kust. Landet gränsar till Österrike och Liechtenstein i öst, Tyskland i norr, Frankrike i väst och Italien i söder.

redigera Kantoner

Huvudartikel: Schweiz kantoner

Schweiz är indelat i 26 kantoner, dock är det bara 23 stora varav 3 är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern, 1979.

redigera Regioner

Schweiz delas in i sju regioner.

Östschweiz - bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell, Glarus, Schaffhausen och Graubünden
Zürich - bestående av kantonen Zürich
Centralschweiz - bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug
Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau
Mittelland - bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn
Tessin - bestående av kantonen Ticino
Lémanique - bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais

redigera Natur

Schweiz består av tre naturliga regioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt en skogsregion som skiljer de två bergskedjorna åt.

Schweiz består av 38 % åkermark, 30,4 % skog, 25,5 % impediment och 5,8 % bebyggelse.

redigera Klimat

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid så brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m.ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

redigera Berg

Matterhorn

Med sitt läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I kantonen Valais återfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze 4 634 m.ö.h..

	Topp	Höjd	Kanton
1	Dufourspitze	4 634 m	Valais
2	Nordend	4 609 m	Valais
3	Zumsteinspitze	4 563 m	Valais
4	Signalkuppe	4 556 m	Valais
5	Dom	4 545 m	Valais
6	Liskamm	4 527 m	Valais
7	Weisshorn	4 505 m	Valais
8	Taeschhorn	4 490 m	Valais
9	Matterhorn	4 478 m	Valais
10	Parrotspitze	4 436 m	Valais

redigera Floder

De tre längsta floderna i Schweiz är Aare (282 km), Rhône (tyska: Rotten; 264 km) och Rhen (tyska: Rhein 375 km).

^{Detta korta avsnitt behöver utökas.}

redigera Sjöar

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många långsmala och djupa sjöar. Genèvesjön är den största sjön i landet (581 km²). Bielsjön är en annan schweizisk sjö.

redigera Städer

Huvudstad i Schweiz är Bern med knappt 130 000 invånare. Största stad i landet är dock Zürich (365 000). Andra större städer som kan nämnas är Genève (185 000), Basel (165 000) och Lausanne (125 000).

redigera Demografi

Schweiz' språk

Schweiz har fyra officiella språk: tyska (gult på kartan), franska (lila), italienska (grönt) och rätoromanska (rött). Schweiz kan sägas ha fyra nationella språk (se ovan) och tre officiella språk (tyska, franska och italienska) eftersom alla lagtexter skrivs på de sistnämnda.

redigera Politik

Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.

Kantonerna Glarus och Innerrhoden i Appenzell har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i staden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning (direktdemokrati).

Landet har haft flest folkomröstningar i världen.

redigera Styrelseskick

Schweiz är en federation med ett utbrett självstyre i kantonerna. Kantonerna har sina egna författningar, parlament och regeringar. Federationen är en republik med en president och ett tvåkammarparlament, Förbundsförsamlingen (ty. Bundesversammlung, fr. Assemblée fédérale). Förbundsförsamlingens är uppdelad i Ständerrådet (ty. Ständerat, fr. Conseil des États, it. Consiglio degli Stati) och Nationalrådet (ty. Nationalrat, fr. Conseil national, it.Consiglio nazionale). Den verkställande makten utövas av en regering, Förbundsrådet (ty. Bundesrat, fr. Conseil fédéral), som består av sju ministrar som utses av Förbundsförsamlingen.

redigera Den schweiziska konstitutionen

Den nuvarande schweiziska konstitutionen instiftades år 1848 och har sedan dess reviderats två gånger 1874 och 1999.

redigera Federalism

I den schweiziska konstitutionen är kantonernas existens och självständighet hårt reglerad. Varje kanton är namngiven i konstitutionens första artikel. Detta medför att en förändring av konstitutionen är nödvändig för att skapa en ny kanton eller om en kanton vill lämna federationen. För att en ändring av konstitutionen ska komma till stånd krävs en federal folkomröstning där en majoritet av de röstande är för förändringen samt att det finns en majoritet för förslaget i en majoritet av kantonerna. Om ändringen avser en tillkommande kanton krävs även en majoritet av rösterna i den tilltänkta kantonen. Detta förfarande har inneburit att antalet kantoner har i princip varit oförändrat sedan 1848. Efter 30 års förhandlingar lyckades den franskspråkiga och katolska kantonen Jura att bryta sig ur den tyskspråkiga och protestantiska kantonen Bern.

De schweiziska kantonerna är garanterad en väl tilltagen självständighet. I princip kräver konstitutionen endast att kantonerna skall vara republiker och att de skall respektera jämlikhet och mänskliga rättigheter. Trots detta så skiljer sig inte kantonernas egna konstitutioner, lagar och styrelseskick i från varandra, de största skillnaderna ses i kommunernas självständighet och i vilken utsträckning som man använder sig av folkomröstning i beslutsprocessen.

En viktig del i den schweiziska federalismen är att även de små kantonerna måste få göra sin stämma hörd och detta märks tydligt i den majoritet som krävs för en förändring av konstitutionen. Sedan 1970 har de små kantonerna röstat ner fyra konstitutionsförändringar trots att en majoritet av den schweiziska befolkningen har varit för förslagen har förslagen inte haft majoritet i en majoritet av kantonerna.

redigera Rösträtt

Alla schweiziska medborgare, oavsett kön, som har fyllt 18 år har rösträtt i de federala valen. Schweiziska kvinnor fick inte rösträtt i federala val förrän 1971^[1]. Dock fick kvinnorna i Appenzell Innerrhoden kantonal rösträtt 1990. Kvinnor i andra kantoner fick kantonal rösträtt tidigare.

redigera Förbundsförsamlingen

Huvudartikel: Förbundsförsamlingen

redigera Ständerrådet

Ständerrådet har 46 ledamöter och varje kanton har två platser. Kantonerna Unterwalden, Basel och Appenzell är uppdelade i halvkantoner där varje halvkanton har en representant i Ständerrådet

redigera Nationalrådet

Nationalrådet har 200 ledamöter som väljs för en mandatperiod om fyra år. Antalet ledamöter i Nationalrådet är proportionerligt mot antalet invånare i kantonen, med undantaget att alla kantoner och halvkantoner skall ha minst en plats i Nationalrådet. Kantonerna Uri och Glarus samt halvkantonerna Obwalden, Nidwalden, Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden har en ledamot var. Kantonen Zürich är med sina 34 ledamöter den kanton med störst representation.

redigera Förbundsrådet

Huvudartikel: Förbundsrådet (Schweiz)

Förbundsrådet är Schweiz verkställande organ, regering. Förbundsrådet utses av Förbundsförsamlingen och ministrarnas politiska och geografiska tillhörighet är reglerad. Minst två ministrar skall komma från de fransk- eller italienskspråkiga kantonerna, medan de övriga fem kan komma från alla kantoner. De största partierna i Förbundsförsamlingen är alltid garanterade någon eller några ministerposter enligt en fastställd formel.

redigera President

Ordförande i Förbundsrådet väljs i december varje år av Förbundsförsamlingen, det vill säga Nationalrådet och Ständerrådet gemensamt, och den som innehar det uppdraget är även Schweiz' president. Presidentens huvudsakliga uppgift är att vara ordförande vid Förbundsrådets sammanträden. Presidenten har ingen mer makt än övriga ledamöter i Förbundsrådet, förutom vid lika röstetal när dennes röst är avgörande.

Schweiz presidenter och vicepresidenter: Lista över Schweiz presidenter och vicepresidenter

redigera Försvar

Schweiz' försvar bygger på allmän värnplikt. Typiskt schweiziskt är det s.k. milissystemet, dvs. att schweizarna förvarar uniform och vapen+ammunition hemma för en snabb mobilisering. Det är belagt med stränga straff att bryta ammunitionsförpackningen utan tillstånd. Schweizare har också Schiesspflicht, dvs. de måste årligen genomföra en prickskjutning som bokförs. Om man inte klarar den, kan man inkallas till 2v. extra utbildning.

I bergen i centrala Schweiz finns den s.k. Reduit 'en dvs. ett 'citadell' med omfattande befästningar, dit armén kan dra sig tillbaka för ett uthålligt försvar. Bergspassvägar, tunnlar och broar är förberedda för sprängning. I det låglänta Mittelland i norr finns pansarbrigader med moderna Leopard 2 - stridsvagnar. Flygvapnet är utrustat med F/A-18 jaktplan. De föråldrade F-5 planen kanske kommer att ersättas av JAS39 Gripen; Schweiz har 2008 bett om en offert på dessa.

källa: tyska Wikipedia; www.vbs.admin.ch

redigera Ekonomi

Schweiz blev i början av 2000-talet av den amerikanska tidningen The Economist rankat som världens näst rikaste land. Levnadsstandarden i Schweiz är bland de högsta i världen. Den finansiella sektorn, verkstadsindustrin och läkemedelsindustrin är viktiga näringsgrenar. Även turismen är relativt betydelsefull. Traditionella verksamheter som choklad, klockor och ost spelar en underordnad roll, men kan indirekt bidra till Schweiz attraktivitet som turistland.

redigera Utbildning

Schweiz obligatoriska utbildningssystem har en nioårig skolplikt.

redigera Kultur

redigera Världsarv

Benediktinerklostret Sankt Johann i Müstair
Klostret i Sankt Gallen
Glaciärområdet Jungfrau-Aletsch-Bietschhorn
Gamla staden i Bern
De tre slotten och försvarsmuren runt handelsstaden Bellinzona
Monte San Giorgio

redigera Sport

Den populäraste sporten är utförsåkning. Schweiz har genom åren vunnit många OS- och VM-guld i de alpina grenarna. Världsettan och nationalidolen Roger Federer har bidragit till att tennis är en sport på stark frammarsch i Schweiz. Andra populära sporter i Schweiz är fotboll, innebandy, ishockey och även "Schwingen" som är en sorts traditionell wrestlingliknande sport. Den anses ofta som nationalsporten i landet. Utövande av motorsport innanför Schweiz gränser var förbjudet mellan 1955 och 2007, men har åter tillåtits i landet. År 2008 arangerade Schweiz tillsammans med Österrike EM i fotboll.